Måndagsfunderingar.

Idag skriver Sofia Nerbrand i Svenska Dagbladet om hur liberalt Miljöpartiet egentligen är. I själva verket har Miljöpartiet lierat sig med Vänsterpartiet. Därför blir en röst på Maria Wetterstrand i själva verket en röst på Lars Ohly. Vänsterpartiet tycks vara det parti, har störst inflytande i den rödgröna röran. Om detta skriver också Seved Monke i sin blogg. Jag har följt Miljöpartiets agerande i Västra Götalandsregionen under lång tid. Det  har varit och är intressant. Ifråga om regional utveckling – en hållbar utveckling lyckas Miljöpartiet betona miljöfrågor. Det vore konstigt annars – men partiet tappar bort de två andra dimensionerna – ekonomi och människa. Om Gustav Fridolin blir ett av de nya språkrören, så kommer banden till Vänsterpartiet troligen stärkas.  Liberaler driver miljöfrågor – utan stalinistiska inslag.  Lars Ohrly berättade i TV ju att han grät, när Berlinmuren  föll. Inte av glädje, för att det kommunistiska förtrycket av Öst, äntligen var slut. Utan för att kommunismen inte längre kunde förtrycka folket!